3. Generalisering, automatisering, arbetsminne

Generalisering

Att kunna använda tidigare inlärd kunskap i ett nytt sammanhang kallas för generalisering. Vid svårigheter med detta kan varje situation upplevas som en ny situation. Det kan vara svårt för andra människor att förstå att kunskapen kan vara bunden till en person, plats eller till en viss tid.

Som ett exempel på generalisering tar vi dammsugning. Hemma har man troligtvis dammsugit flera gånger. Man vet var dammsugaren står, man vet vilken knapp man ska trycka på och man vet vilka hörn som är svåra att komma åt. Man kanske rent av tycker att dammsugningen är ett rent nöje! Om man är hemma hos någon annan och blir ombedd att dammsuga så blir situationen en helt annan. De flesta personer skulle nog klara av att dammsuga ändå. I den främmande lägenheten skulle nog dammsugaren stå i ett städskåp, dammsugaren skulle ha någon slags startknapp och i det främmande hemmet skulle nog vissa hörn vara svåra att nå med dammsugaren. De kunskaper och erfarenheter man har med sig från dammsugningen på hemmaplan kan man ofta generalisera till den nya situationen.

En person med AST har oftare svårare med denna typ av generalisering. Den nya situationen upplevs så annorlunda att den gamla kunskapen inte går att använda. Exemplet med dammsugning kanske inte gäller för just dig, men det finns kanske andra situationer då en förändring kan göra det svårt att hantera nya situationer?

Automatisering

Automatisering innebär att kunna göra saker utan att aktivt behöva tänka på dem. Har man svårt att automatisera har man ofta svårt att göra två saker samtidigt, t ex att äta och prata eller att lyssna och prata. Varje enskilt moment kräver ett aktivt tänkande.

Som ett exempel på automatisering tar vi en dusch-situation. Duscha är något de flesta människor gör flera gånger i veckan. Många är så vana vid att duscha att de inte ens tänker på vad de gör. De kanske rent av tänker på helt andra saker när de duschar. Trots det så blir duschningen precis lika bra som vanligt, och det har att göra med att man automatiserat beteendet “att duscha”. Om duschningen inte hade varit automatiserad hade man behövt tänka igenom varje moment, något som tar energi och gör att man inte kan tänka på annat samtidigt.

Personer med AST berättar ofta att de inte kan göra flera saker samtidigt eftersom många aktiviteter kräver att de fokuserar medvetet på vad de ägnar sig åt. Duschning och att göra sig i ordning på morgonen är en sådan sak som ofta tar lång tid, eftersom de inte går med automatik på samma sätt som personer utan AST.

Arbetsminne

Arbetsminnet använder vi när vi behöver komma ihåg något en kort stund. Det behövs för att kunna hålla flera saker i huvudet samtidigt, t ex en instruktion. Personer med AST har ofta svårt med arbetsminnet. Detta kan till exempel leda till att man helt enkelt glömmer bort syftet med den uppgift man ska göra och vad uppgiften innehåller för steg. Ibland kan det vara svårt att komma ihåg vad man hade tänkt säga. Det finns de som beskriver att de ofta blir beskyllda för att avbryta andra personer. Ett av skälen till detta kan vara att man känner sig tvungen att säga det man tänker med en gång, därför att man annars skulle glömma bort vad man tänkte säga.

Svårigheter med arbetsminnet och andra exekutiva förmågor är något som är gemensamt för både AST och diagnosen ADD (Attention deficit disorder). Att uppleva sig som disträ, glömsk eller att ha svårt att hålla fokus är alltså symtom på båda dessa diagnoser, och det är därför många med AST känner igen sig till stor del i det som kännetecknar ADD.