19 maj 2024
Okategoriserade

2. Historik

Det här avsnittet handlar om den historiska utvecklingen som ledde fram till den diagnos vi idag kallar Autismspektrumtillstånd.

Den amerikanske läkaren Leo Kanner beskrev autism första gången år 1943. Han beskrev patienter med svåra funktionsnedsättningar när det gällde språk, socialt samspel och intellektuella förmågor. Dessa patienter hade intellektuell funktionsnedsättning i kombination med autistiska egenskaper, och det är beskrivningen av dessa symtom som utgjorde vår kunskap om autism ända fram till 70-80-talet.

Ungefär samtidigt som Kanner skrev sin artikel beskrev den österrikiska barnläkaren Hans Asperger autism i en artikel 1944. Han noterade att flera av de barn som remitterats till hans klinik uppvisade liknande personlighetsdrag, att barnens sociala utveckling var försenad, att flera hade rutinmässiga beteenden och att detta mönster återkom även om personerna hade en hög begåvningsnivå. Dock blev Aspergers beskrivning av patienter med autism och normal begåvning inte speciellt vedertagen förrän först efter hans död 1980.

Det var den brittiska läkaren och psykiatern Lorna Wing som i början av 1980-talet först började använda begreppet Aspergers syndrom, för att beskriva personer med autistiska drag men utan intellektuell funktionsnedsättning. Wing var först med att formulera tanken om ett autistiskt spektrum, det vill säga att de olika beskrivningarna bottnade i liknande grundläggande svårigheter, men att de kunde ta sig olika uttryck.

Olika namn men samma diagnos

Det finns många olika namn på liknande diagnoser. Det kan till exempel vara autism, Asperger syndrom och atypisk autism. Tidigare var det vanligt att man diagnosticerades med någon av dessa diagnoser. Istället för att dela upp spektrumet i olika kategorier använder man sig idag av en glidande skala där man beskriver svårighetsgraden utifrån hur mycket stöd och hjälp man behöver för att fungera i vardagen. Autism är den svenska benämningen på engelskans paraplybegrepp autism spectrum disorder (ASD). På svenska används ofta AST, vilket betyder Autismspektrumtillstånd.